🎉 Historier om Thomas

Det har varit riktigt roligt att följa dig hela resan från snorunge till doktors student då jag byggde den första Bautadasen åt dig till var du är idag och utvecklingen har ju gått framåt så Bautadasen 2.0 byggdes på 2 timmar av AI. Tänk om vi hade haft det på den tiden!

Vi träffades först på fotbollsplanen. Kanske 1984? Varje gång jag nämner Thomas namn för min pappa, vår fotbollstränare i Sorunda IF, berättar han samma berättelse. ”Det var match och ingen hittade Thomas på plan. Sr fan är han mitt under pågående match??! Han satt längst ner mot hörnflaggan och byggde högar av gruset på plan.” Han berättar det med kärlek även om man som tränare kanske hade velat ha lite mer närvaro. Undrar om Thomas minns? Undrar hur han själv varit som lagledare i bandy? Sen umgicks vi i högstadiet som tonåringar, sommarjobbade på tivoli tillsammans, började på gymnasiet i samma klass och festade oss fram till universitetet. Härliga 90-talet ❤️

När vi flyttade till Sorunda var Thomas en av de första att välkomna mig och tog mig in i en vänskap som hållt hela livet. Vi hamnade i samma gymnasieklass och där fastställdes vänskapen på riktigt. När Thomas och Ylva flyttade till Nacka bodde jag redan i samma område så jag fick lyckan att dela min pappaledighet med Ylvas första mammaledighet. Vi har många roliga möten och öden ihop genom åren!

Thomas 50 år – mannen som alltid har tid… fast lite senare Kära Thomas, 50 år. Ett halvt sekel. För de flesta är det en milstolpe. För dig är det mer en ungefärlig tidsangivelse. Om festen började klockan 18 räknade du med att vara här vid 18.15. Och blev sedan förvånad när alla andra redan hade hunnit äta förrätten. Du är nämligen världens största tidsoptimist. Inte ens historiker kan få tiden att tänjas så mycket som du försöker göra varje dag. Din kalender är inte ett schema – den är snarare ett önskemål. Men det är också en del av din charm. För du är en människa som alltid vill andra väl. Ditt hem har aldrig haft någon tydlig gästlista. Hos Thomas är alla välkomna. Dörren står öppen, kylskåpet likaså, och om det saknas stolar går det alltid att ordna. Generositet är inte något du försöker visa upp – det är bara så du är. Du delar frikostigt med dig av din tid, ditt engagemang och allt du har. Ja, kanske lite väl frikostigt med tiden ibland… Du är doktor i historia och har ägnat många år åt forskning. Du har arbetat i Bryssel med forskningsfrågor inom EU och idag finns du på Utbildningsdepartementet. Du rör dig vant mellan kungar, krig, förordningar, utredningar och europeisk politik. Men trots alla akademiska meriter finns det en sak som fortfarande är ett mysterium – hur någon som kan redogöra för årtal från medeltiden aldrig riktigt lyckas pricka tiden för en middag. Och så har vi festprissen Thomas. Du vet hur man skapar stämning, samlar människor och ser till att ingen känner sig utanför. Där andra ordnar en middag ordnar du en fest. Där andra bjuder några få bjuder du halva bekantskapskretsen. Ju fler desto bättre. Du har ett stort hjärta, ett smittande skratt och en förmåga att få människor att känna sig hemma. Det är en ovanlig egenskap – och en som vi alla uppskattar mer än du kanske själv förstår. Så idag firar vi inte bara dina 50 år. Vi firar din värme, din nyfikenhet, din generositet, din humor och din fantastiska förmåga att samla människor omkring dig. Och vi hoppas att de kommande 50 åren blir minst lika innehållsrika. Vi ber bara om en enda sak: Försök komma i tid till din 100-årsdag. Grattis på 50-årsdagen, Thomas!

Poseidon på Storsjön (bild i galleriet) Bilden får representera allt fint vi gjort tillsammans fr o m den kalla januaridagen 1998 då jag mötte dig på recce-vandring i Uppsala. När ni bakade köksbordstårta till mig; när vi var på badhus i Budapest; när vi jobbade i krossen på Arlanda; när vi fiskade på fjället (du i Haglöfsställ och jag i etiopiska kängor); när vi upptäckte Ali G på Skarpös klippor; när vi spelade för Ylva; när vi sjöng för Aquaprofeten Pellowich; när vi mötte förrymda tvångsintagna i midsommarnatten; när vi grillat köttklumpar i skärgården och när du hjälpte mig stå ut i Jerusalem. Om jag är Lille Skutt så är du Bamse. Hipp Hurra för Thomas 50 år!

En augustidag -98 skrev du in mig vid den bästa av nationer. Riktigt nära kom vi dock först våren -01 när vi hade skrivborden mitt emot varandra på nationens Q-exp. Du som chef med visioner, vurm för ljud och ljus och att mäta vibrationer från förbipasserande bussar. Jag med ansvar för det ekonomiska och en vurm för att säga nej... Den våren växte vi som personer och grunden lades för vår fortsatta vänskap. När jag så småningom också landade i Stockholm fanns du redan där och gav en första introduktion. Ganska snart blev det Perry Anderson-seminarier och tillfälle att följa dina doktorandstudier och din familjebildning. Det beredde mig naturligtvis särskilt stor glädje att kunna bidra till underhållningen på svensexa och bröllop med mina roddkunskaper… 😅 Under de här åren drog jag också in dig i Gillet och där har vi fått ett gemensamt projekt utan slut (styrelseledamöter eller inte…) och där du har utfört och utför ett Sisyfosarbete! När jag ska beskriva din vänskap kommer ett exempel osökt: när du helt plötsligt dyker upp på sjukhuset samma dag som jag opererat hjärtat - helt på eget bevåg har du tagit reda på var jag finns och dyker upp för att kolla läget och sprida glädje! Det betydde en massa. Att få umgås med dig, Ylva, Ida och Erik är alltid en glädje - och nyårsfirandet i Bryssel 19/20 är ett särskilt kärt minne - och den glädjen delar Marianne med mig! Allt gott inför de kommande 50 åren!

Thomas! Vi minns fortfarande första dagen vi träffades vid sidan av isen på bandyskolan med tjejerna. Då trodde vi nog att vi hade anmält tjejerna till en sport. Inte att vi själva skulle få extrajobb som projektledare, frukostvärdar, lunchfixare och discoarrangörer. Sedan dess har det blivit många mysiga frukostar hemma hos er efter bandyskolan, oändliga planeringar av spelarluncher, disco och allt möjligt annat. Hade vi fått betalt för alla timmar vi lagt ner hade vi nog kunnat pensionera oss vid det här laget! Mellan alla aktiviteter har vi också hunnit med en hel del skratt och roliga stunder vid sidan av isen. Det är där de bästa minnena skapats- och där du oftast lyckats undvika att göra det ”tråkiga” jobbet. Nu fyller du 50 år. Det betyder att du är officiellt vintage- inte gammal. Som en fin årgång: lite sliten i kanterna, men fortfarande uppskattad och med ett allt högre värde! Tack för alla skratt genom åren. Ni är en fantastisk familj och vi är glada att just ni blev en del av vårt liv. Och kom ihåg - 50 är bara 18 med 32 års erfarenhet.

Fantastiska Thomas - Fyrtiotio år! Med öppna armar tog du emot oss på Rocklunda när vi flyttat tillbaka från Norge. Du öppnade upp dörren till det liv vi idag lever kvällstid (Bandy).. Du och hela din familj är sociala föredöme och ni är fantastiska personer att ha runt sig! Du gav mig UND(H)RA och många andra modeller som idag används flitigt i mitt dagliga arbete. Tack för fina minnen och skål för många fina år som vi ska ha framför oss!

Vi har rest mycket till Bryssel ihop och även jobbat ihop under perioden du var på DG RTD. Många timmar i syrefattiga rum med många starka personligheter och åsikter. Mkt Thomas Skordas och Gustav Kalbe att hantera för att bygga upp Europas infrastruktur för öppen, interoperabel data och AI. Trots alla regeringars svängningar i Europa och Sverige, trots Kommissionens karriärister och omöjliga byråkrati och IT-system, så lyckades du alltid att hålla alla på gott humör, fokuserade och till och med förändringsbenägna! Vet fortfarande inte hur du lyckas, men det är inspirerande och helt magiskt. Du gör skillnad i det lilla och det stora. Det har varit ett nöje att lära känna dig och din familj också under åren. Superfinast är ni! Grattis till 50! Ser framemot resten :)

Redan innan vi flyttade in förstod vi att vi skulle få dom bästa grannarna. Det var en kväll där vi tog en promenad runt grannhuset till Thomas och Ylva som var till salu. Thomas var snabb på att förstå att vi var intressenter och bjöd in oss på fika. Vi fick direkt känslan av att det här är ett område vi kommer trivas i och mycket riktigt, huset blev vårt och vi flyttade in. Sedan dess så får man alltid härliga samtal med Thomas över häcken där vi ofta pratar om odling (framförallt chili), gräsmatta, takbyte eller målning av fasaden med mera. Man kan alltid lita på att när man glömt att ställa ut soptunnorna eller vilken dag som var städdag så har Thomas alltid koll och hjälper till med det största leendet. Han vägleder oss som är nya på det är med hus och alla ansvarsområden som följer med. Som en extra pappa då våra föräldrar inte bor i samma stad kan man lita på att Thomas har våra ryggar. Tack Thomas för att just du är vår granne ❤️

Alltid glad och positiv. Uppmuntran och trivsam. Gör ett bra jobb i samfällighetsföreningen. Gillar odling vet jag.

Det bästa med brorsan är att jag alltid är välkommen dit, ingenting är omöjligt oavsett om det är en vägg som behöver borras i, en telefon som behöver grejas med, lite vikter som behöver lyftas eller om jag bara behöver sällskap och ett glas vin ❤️

Alltid lika trevligt att hälsa på Thomas med familj. Man känner sig alltid välkommen dit.

Kära farbror! Vad ska man göra utan dig! Vem skulle jag prata om doktorandgrejer? Eller forskningen? Och vem skulle jag kunna fly undan till när plugget var för mycket i Amsterdam? Oavsett är jag så glad att just du är min farbror! Så stort grattis till 50, hoppas på åtminstone 50 till!